Translate site

FAQ Vätternvatten

Frågor och svar om Vätternvattenprojektet

Varför ska vi ta dricksvatten från Vättern? Det fungerar väl bra som
det är?
Vatten är vårt viktigaste livsmedel och det behöver finnas dricksvatten även för framtida generationer. Idag har kommunerna problem med sitt dricksvatten – dagens vattentäkter är inte tillräckliga för framtiden och i kommunerna saknas reservvattentäkter utifall något oförutsett händer.

Klimatförändringar gör att vi riskerar att få ett mer extremt väder med både översvämningar och långa perioder utan nederbörd. Det gör det svårare att säkerställa hög kvalitet på dricksvattnet i framtiden. Dessutom är regionen expansiv och det krävs en långsiktigt hållbar vattenförsörjning.

Varför välja Vättern?
Vättern är en av Sveriges djupaste och klaraste sjöar med:

  • en stor vattenvolym
  • klart, näringsfattigt och ofärgat vatten
  • liten påverkan från klimatförändring
  • mycket låga, knappt detekterbara, halter av miljögifter i vattnet.

Varför en bergtunnel? Finns det inte andra alternativ?
Flertalet alternativ har noga undersökts och utretts. Resultaten av dessa undersökningen har kommit fram till att en borrad bergtunnel, från Vättern till Hallsberg, är den bästa lösningen, bland annat därför att:

  • Tunneln får ett naturligt självfall. Det gör att vattnet inte behöver pumpas, vilket i sin tur minskar driftskostnaderna.
  • Kapaciteten i tunneln räcker för att försörja fler än hela länets nuvarande befolkning.
  • En borrad tunnel är klimatsmart lösning.

Kommer bergtunneln som ska borras bli en ny Hallandsåstunnel?
Den borrade bergtunneln går inte att jämföra med Hallandsåstunneln som började byggas i Skåne 1992. Berget som det ska borras i är, till skillnad från Hallandsåsen, hårt och stabilt med en huvudsaklig kärna av granit. Flertalet provborrningar och tekniska utredningar har gjorts.  

Räcker Vätterns vatten till kommunerna i Örebro län?
Vättern är Sveriges näst största sjö, både till yta (1 893 km²) och volym (77,6 km³). Det medför att sjön har en mycket stor vattenmängd. Det vatten som kommunerna kommer att ta från sjön kommer inte att synas med blotta ögat.

Räkneexempel: Om man antar att tillrinningen till Vättern är 0 under ett år så motsvarar det nya uttaget (870 l/s) en sänkning av Vätterns nivå på cirka 1,4 centimeter.

Vad händer med våra nuvarande vattentäkter?
Några av nuvarande vattenverk kommer att finnas kvar och utgöra reservvattentäkter för hela systemet.  Idag saknas kommunerna reservvatten. Kommunerna får därmed ett mer robust system, med både dricksvatten av god kvalitet och reservvatten.  

Varför satsar man inte på att göra Svartån bättre genom att skärpa kraven på jordbruken?
Tyvärr räcker det inte med att skärpa kraven på jordbruken. Kommunerna kommer fortfarande att stå utan reservvatten och inte ha beredskap för klimatförändringar och en växande befolkning. 

Hur kommer kostnaderna att fördelas mellan kommunerna?
Fram till bolagsbildning finansieras projektet i huvudsak av deltagande kommuner. Fördelning av kostnader mellan kommunerna baseras på befolkningsmängd och fördelas på samtliga boende i kommunerna. Örebro kommun kommer därför att ta den största kostnaden.

Varför behövs ett gemensamt bolag?
Fördelarna är många med ett gemensamt bolag, inte minst ekonomiska. Detta gäller framför allt de mindre kommuner som själva inte skulle ha råd med investeringen. Ett gemensamt bolag innebär också ökad kompetensförsörjning.  

Uppdaterad: 2017-08-30 

Sidansvarig: Ida Frödén 0581-810 30