Translate site

Lindesbergs Museum

Lindesbergs museum bedriver för närvarande ingen publik utställningsverksamhet. Under hösten 2015 genomfördes en utredning om hur Lindesbergs kommun ska bedriva kulturarvsverksamhet.

Den 11 februari 2016 presenterade utredaren Ana Durán sin museiutredning: Platsens själ och tingens berättelser - Framtida museiverksamhet i Lindesberg

Utredningen innehåller tre förslagspaket. Det första paketet innehåller förslag till åtgärder på kort sikt, paket nummer två har siktet mer inställt på framtiden, medan förslagspaket nummer tre är mer övergripande. Så här lyder förslagen:

Förslag till konkret handlingsplan på kort sikt (Paket 1)

FÖRSLAG 1: Lindesbergs museums föremål och eventuella arkivhandlingar, som för närvarande befinner sig i Stripa gruva, Lokstallarna i Kloten och eventuellt andra utrymmen, flyttas snarast möjligt till lager- och arbetslokaler som finns i kommunens eget lokalbestånd. Dessa lokaler kommer möjligen inte att erbjuda optimal magasins- och arkivförvaring för långsiktig förvaring, men de ger tillräckliga betingelser för att en ordentlig inventering och gallring ska kunna ske. Extraresurser för att genomföra denna aktivitet måste troligtvis tillföras Kulturenheten.

Skäl: Samlingarna förvaras för närvarande inte i ändamålsenliga lokaler. I Stripa gruva är deras nuvarande placering hindrande för den utvecklingsverksamhet som måste komma igång där. Inventering och gallring av beståndet måste göras, eftersom samlingarnas inriktning och omfattning har uppnått en ohanterlig nivå.

Mål: Att få ett samlingsbestånd som kommunen har kontroll över, både vad gäller beståndets skick, tillväxt och inriktning. Kommunens samlingsbestånd avspeglar den kulturarvspolitiska inriktning som kommunen väljer.

FÖRSLAG 2: Den publika kulturhistoriska och museala verksamheten i kommunen ska åter komma igång. Det gäller såväl pedagogik som utställningar. Samarbete med övrig kommunal verksamhet och med andra organisationer är önskvärt. Verksamheten ska äga rum i lokaler, som har hög säkerhet avseende bemanning, försäkringar, stöld- och brandskydd. Lokalerna ska vara öppna och tillgängliga för allmänheten.

Skäl: Det är viktigt att man inte tappar tempo i att ge såväl barn som vuxna kunskap om sin bygds historia, att lära dem läsa stads- och kulturmiljölandskap samt att ge dem möjlighet att inspireras av människor som verkat och levt före oss. Det är också viktigt att spegla historien i samtidens ljus och händelser – och tvärtom. Den tekniska utvecklingen, globaliseringen och individualiseringen är trender och utmaningar i dagens samhälle som manifesterar sig i ständigt nya konstnärliga gestaltningar och smarta specialdesignade uppfinningar, medan den samtidshistoria som pågår inte sällan ter sig både brutal och obegriplig. Det är en viktig roll som kulturarvet har – att här och nu kunna ge sammanhang och perspektiv.

Mål: Kulturarvsverksamheten ska vara relevant för dagens människor och förmedla kunskap om demokrati, händelser, traditioner, individer och platser.

FÖRSLAG 3: Ansvaret för koordinering och expertis inom kulturarvet ska även framdeles ligga på Tillväxtförvaltningens kulturenhet.

Skäl: Med funktionerna arkivarie och museipedagog har kulturenheten redan den baskompetens inom kulturhistoria, museipedagogik, arkiv- och samlingsförvaltning, etc. som behövs för att arbeta med kulturarvet. För att kunna utveckla kulturarvsverksamheten mot nya samarbeten, nya utställningar samt andra utåtriktade projekt och gestaltningar är min bedömning att kulturenheten troligen behöver tillföras ny kompetens.

Mål: Kulturenheten ska kunna planera och genomföra aktiviteter inom kulturarvet, fungera som stöd och rådgivare för övrig kulturarvsverksamhet som bedrivs i kommunen, samt vara stöd och remissinstans i kulturarvsfrågor där kommunens övriga politikområden har ett handläggningsansvar.

FÖRSLAG 4: Kommunen bör avsätta resurser för att kunna delta med engagemang och kunskap för övrig kulturarvsverksamhet som bedrivs inom kommunens gränser.

Skäl: Inom kommunen bedrivs ett engagerat och kvalificerat kulturarvsarbete, dels helt ideellt, dels av regionala samhälleliga organisationer som Länsmuseet. Dessutom får verksamheterna olika former av stöd från Länsstyrelsen i Örebro län, Länsmuseet, Örebroregionen och även kommunen. Det finns också verksamheter där kommunen har ett ägande (lokaler, förvaltning etc.).

Mål: Kommunen bör på ett aktivt sätt över tid kunna säkerställa att Lindesbergs kommuns planer och strategier för kulturarvet tas tillvara på rätt sätt och kommer alla till del.

Förslag till konkret handlingsplan på lång sikt (Paket 2)

FÖRSLAG 1: Ett Bergslagshistoriskt museum skapas vid Stripa gruva. Museet ska ingå som en byggsten i den fortsatta utvecklingen av byggnadsminnet Stripa gruva. Stripa Gruva behöver resurser för att tillskapa museet och för att ta hand om maskiner och redskap som ingår i anläggningen, samt alla reservdelar som finns i förrådet i gruvstugan. Dessa behöver inventeras och registreras, vilket också kräver resurser. Förutom att samarbeta med Länsstyrelsen måste nya samverkansmöjligheter för drift och finansiering utforskas.

Skäl: Stripa gruva är byggnadsminne sedan 2006 och en unikt välbevarad gruvmiljö, med en historia som är avläsbar i landskapet. Gruvmiljön i Stripa vittnar om Bergslagens betydelse för det svenska välfärdssamhällets uppbyggnad under 1900-talet. Kvarvarande byggnader är främst från gruvans glansperiod; tiden från omkring 1930 till nedläggningen 1977, vilket sammanfaller med den högindustriella perioden i svensk samhällshistoria. Ingen annan gruvanläggning från den här perioden kan uppvisa en sådan bevarad  helhetsmiljö med gruvhål, underjordsgruvor, gruvlave, anrikningsverk, transportbanor, gruvstuga, etc. Stora delar av den maskinella utrustningen finns kvar och bidrar till det kulturhistoriska värdet. I Stripa finns dessutom samhälls- och socialhistorisk kontext genom bostäder, gruvpensionat, handelsbod, Folkets hus och annat. För att hålla byggnadsminnet intakt måste man förvalta, utveckla det och fylla platsen med liv och verksamheter.

Mål: Stripa gruva ska bli ett attraktivt besöksmål, där ett brett utbud av kvalitativ kunskapsförmedling och spännande upplevelser paras med varsamhet och hänsyn till att anläggningen är ett byggnadsminne.

FÖRSLAG 2: Ett nytt slags folkets hus eller medborgarhus byggs upp centralt i Lindesbergs tätort på en plats dit man lätt kan komma med buss och tåg och från alla delar av Lindesbergs kommun. I huset ska ett nytt bibliotek samsas med föreläsnings- och grupprum, utställningsrum, forskarrum, kulturarvsrum, arkiv- och föremålsmagasin, butik samt café och bar.

Skäl: Lindesberg behöver en plats som kan förena alla kommunens geografiska delar, en plats där kommunens samtliga natur-, kultur- och fritidsvärden kan göras synliga.

Mål: Huset ska bli en mötesplats och ett demokratiskt rum för alla åldrar och intressen, dit människor kan komma för gemenskap, kunskap och upplevelser.

Förslag till strategisk handlingsplan (Paket 3)

FÖRSLAG 1: Begreppet kulturarv införs som ett nytt politikområde i Lindesberg. På samma sätt som planer och strategier redan tas fram av Tillväxtförvaltningens kulturenhet för bibliotekets verksamhet och allmänkulturen, ska planer och strategier tas fram när det gäller kulturarvet. Det inbegriper planer och strategier för samlingsbeståndens förvaltning och tillväxt.

Skäl: Det är viktigt för Lindesberg att positionera och kraftsamla sina resurser kring det kulturarv kommunen har inom sina gränser idag och förbättra hur man arbetar med kulturarvet i det dagliga på alla politikområden. Då kan en god förvaltning och utveckling uppnås till glädje och nytta såväl för oss som lever idag som för kommande generationer.

Mål: Kommunen ska få mål och inriktning för kulturarvet. Kulturarvet blir ett självklart verktyg för kunskap, demokrati och hållbar utveckling i Lindesberg, liksom för tillväxt, regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning.

FÖRSLAG 2: Cultural Planning införs som metod för samhällsplanering och samhällsutveckling. Lindesberg står i likhet med många andra kommuner, såväl i Sverige som i världen, inför stora samhällsutmaningar. Metoden används för att genom medborgardeltagande demokratiskt kartlägga platsers kulturella kvaliteter och samhälleliga utvecklingsmöjligheter.

Skäl: Sättet att arbeta med Cultural Planning ger en helhetsbild av ett samhälle med livskvalitet och utvecklingspotential, när det gäller näringsliv, kultur, fritid och hållbara resurser. Processen innebär ett långsiktigt arbete, som inkluderar medborgarna i planeringen. Samtidigt bidrar metoden till att förändringar blir ordentligt genomlysta, genomarbetade och förankrade redan på vägen fram till konkreta handlingsplaner.

Mål: Genom långsiktigt arbete och lokalt engagemang uppnås en samsyn mellan medborgare och kommunledning i Lindesberg, när det gäller översiktsplanering och annat strategiskt visionsarbete. 

Uppdaterad: 2017-01-03 

Sidansvarig: Kristina Öster tfn: 0581-815 27

Kontakt

Museiverksamhet
Helen Sannerstedt
Museitjänsteman
0581-811 56

Magnus Jerlström
Arkivarie
0581-811 50

Sara Sporre
Museipedagog
0581-811 45

Mer information: