Translate site

Möt Carolin Vallgren -
kommunens första måltidsekolog

Sedan några månader tillbaka är Carolin Vallgren projektanställd i kommunen som måltidsekolog. I hennes uppdrag ingår bland annat att ta fram ett så kallat kostpolitiskt program. Det vill säga en plan för kommunens offentliga måltider med mål och riktlinjer som främjar en hållbar utveckling i skola, förskola och äldreomsorg. Som en del av sitt arbete besöker hon bland annat skolor, hemtjänst och kaféer för att diskutera mat, miljö och hälsa.
– Till exempel är frågan om hur vi kan minska matsvinnet aktuell och viktig. En miljömässigt hållbar utveckling inverkar även positivt på ekonomin, menar Carolin.

Intresset för hållbarhet och att tänka klimatsmart är något som vuxit fram efter hand.
– Till en början var jag främst intresserad av matens påverkan på hälsan, men så småningom började jag fundera allt mer på vilka effekter maten och vårt sätt att leva inverkar på miljön, berättar Carolin som är uppvuxen på föräldrarnas gård utanför Skellefteå.

Efter att ha bott en tid i Spanien, Colombia och i Umeå valde hon så småningom att flytta till Örebro för att läsa Måltidsekologprogrammet på Örebro universitet och i Grythyttan.
– Utbildningen är unik för hela Sverige då det handlar om mat och livsmedel ur olika aspekter. Det handlar om både livsmedelskunskap, praktisk matlagning, hur vi uppfattar mat med våra sinnen, hälsa och miljö. Miljövetenskap och måltidskunskap vävs samman och ger en helhetsbild av mat, från jord till bord. Tack vare utbildningen har jag fått en bred förståelse för både livsmedelsproduktion och konsumtion, menar Carolin som tror att hennes typ av kompetens blir mer efterfrågad i arbetslivet framöver.
– Frågorna om vad vi ska äta och inte äta, eller hur vi ska producera vår mat är komplexa. Det finns inte alltid enkla svar. Men hållbarhetsfrågan och hur vi använder jordens resurser angår oss alla, oavsett om vi är en större organisation eller privatpersoner.

Ekologiskt, närodlat i framtida andelsjordbruk?

I ”tänket” kring hur kommunen kan blir mer ekologisk hållbar, undersöker Carolin även idén med så kallat andelsjordbruk. Något som redan praktiseras i Kramfors, Sollefteå och Tingsryd kommun.
– Det innebär att kommunen går in och köper skördeandelar i ett jordbruk. Alltså äger en del av skörden som produceras i närområdet. Kommunen bidrar till en levande lokal matkultur, till att vi kan ha kvar våra öppna landskap, men förhoppningsvis även till en minskad klimatpåverkan eftersom man minskar på transporterna, säger Carolin. En annan fördel med att samarbeta med lokala gårdar, är att skola och förskola kan få tillgång till gården som ett pedagogiskt verktyg. Lära eleverna om var maten kommer ifrån och hur den hanteras.

Även om det kan dröja innan förslaget blir verklighet, är Carolin övertygad om att hållbarhetsfrågorna får ett ökat fokus i framtiden.
– Det har med trovärdighet att göra. Vi måste alla hjälpas åt att ta ekologiskt ansvar. Miljö, hälsa och mat är tre nyckelord även i offentlig förvaltning.