Translate site

Bouppteckning och dödsboanmälan

Bouppteckning

När en person dött ska det ske en bouppteckning. Om den dödes tillgångar endast täcker begravningskostnader och andra kostnader i samband med dödsfallet kan bouppteckning ersättas med dödsboanmälan.

Dödsboanmälan - en förenklad form av bouppteckning

När en person avlidit måste vissa saker ordnas:

  • Begravning ska ordnas
  • Dödsboet ska förvaltas och avvecklas
  • En bouppteckning ska göras över den avlidnes tillgångar och skulder.

Allt detta sköts vanligtvis av den/de som är dödsbodelägare. Dödsbodelägare är den som enligt lag eller testamente har rätt till andel i ett dödsbo.

Om den avlidne efterlämnar fast egendom eller tomträtt ska bouppteckning göras. Bouppteckning bör också göras i fall när mer omfattande efterforskningar av dödsboets tillgångar krävs.

Ett dödsbo kan i vissa fall vara berättigat till ekonomiskt bistånd till begravningskostnaden. Ansökan görs hos socialnämnden i den kommun där den avlidne var bosatt.

Räcker dödsboets tillgångar till begravningen?

I vissa fall kan kommunen erbjuda hjälp och ekonomiskt stöd efter dödsfall. Det gäller i de fall den avlidne/dödsboet inte har tillgångar som räcker till begravning.

Bouppteckning eller dödsboanmälan

När en person avlidit ska bouppteckning göras inom tre månader från dödsfallet och därefter sändas till skatteverket för registrering. Begravningsbyråer och de flesta banker åtar sig bouppteckningsärenden. Skatteverket har en blankett för bouppteckning för den som vill göra det själv.

Om den avlidne äger fast egendom (fastighet, tomträtt) måste en bouppteckning upprättas. Detsamma gäller om någon av dödsbodelägarna begär att en bouppteckning ska göras. Om den dödes tillgångar endast täcker begravningskostnader och andra kostnader i samband med dödsfallet kan bouppteckning ersättas med dödsboanmälan.

Dödsboanmälan är kostnadsfri. Anmälan översänds för förvaring till Skatteverkets bouppteckningsavdelning i Härnösand, efter utredning av handläggaren i kommunen där den avlidne är folkbokförd.

Viktigt att tänka på när en dödsboanmälan görs

  • Finns betalningsuppdrag via autogiro ska dessa stoppas.
  • Räkningar som avser dödsboet ska tillsvidare stå tillbaka tills dödsboanmälan är utredd.
  • Det är viktigt att veta att anhöriga inte ärver den avlidnes skulder.
  • Tillgångarna i dödsboet ska i första hand användas till att betala begravningen.
  • Spara alla kvitton gällande begravning och avyttringskostnader.
  • Saknas pengar till övriga skulder avskrivs skulderna vanligen efter att dödsboanmälan skickats till fordringsägarna.
  • Meddela fordringsägarna att en dödsboutredning pågår, vilket förhindrar tråkiga påminnelser.

Om personen vid dödsfallet var gift, tas vid bedömning av tillgångarna hänsyn till den avlidnes andel i den andra makens giftorättsgods. En dödsboanmälan påbörjas.

OBS! Socialförvaltningen kan inte göra en dödsboanmälan om hemmet redan är avyttrat, eventuellt hembesöket måste alltså ske innan bostaden töms.

Uppgifter för dödsboanmälan

Uppgifter som kommunen kommer att begära in för att kunna göra en dödsboanmälan.

  1. Kopia av senaste deklarationen (beställs från skatteverket).
  2. Uppgift om kontanter på dödsdagen.
  3. Uppgift om utbetalningar som kommit in efter dödsdagen.
  4. Uppgift från bank/banker om tillgångar på dödsdagen.
  5. Uppgift om eventuella försäkringar.
  6. Om bostaden är en bostadsrättslägenhet, intyg från bostadsrättsföreningen om lägenhetens värde samt eventuell belåning av den.
  7. Uppgift om skulder på dödsdagen, t.ex. vårdkostnader och hyra.
  8. Offert eller räkning på begravningskostnad.
  9. Offert eller räkning på gravsten.
  10. Eventuellt testamente.
  11. Eventuell fordringar p.g.a. fastighetsöverlåtelse.
  12. Hade den avlidne andel i annat oskiftat dödsbo? Bouppteckning som visar detta.
  13. Eventuell bouppteckning från tidigare avliden make/maka.
  14. Inventeringsprotokoll från bankfack.
  15. Alla dödsbodelägare har en skyldighet att informera övriga dödsbodelägare om dödsboets innehåll och ekonomi.

Dödsboförvaltning – vem tar hand om dödsboet?

Dödsbodelägarna (oftast de anhöriga) har ansvar för att gemensamt förvalta den dödes egendom under boets utredning.

Finns det tillgångar i dödsboet, men inga dödsbodelägare, så är Allmänna arvsfonden dödsbodelägare. Om det saknas tillgångar i boet och Allmänna arvsfonden är dödsbodelägare har socialtjänsten ansvar att med fullmakt från dem förvalta och avveckla dödsboet.

Ekonomisk hjälp till begravningskostnader

När en person avlider utan att efterlämna några tillgångar har dödsboet möjlghet att få ekonomisk hjälp till begravningskostnader enligt gällande riktlinjer. Högsta godtagbara kostnad för begravning och gravsten uppgår till ett halvt basbelopp. Dödsboets tillgångar räknas av från denna högsta godtagbara kostnad och mellanskillnaden är det som kan beviljas i försörjningsstöd.

Uppdaterad: 2017-06-21 

Sidansvarig: Marie Ekblad 0581-811 68

Kontakt

Socialförvaltningen
måndag-torsdag kl. 13-14
0581-815 60

Besöksadress
Stentäppsgatan 5
Lindesberg